Rosa sandstrand och turkosa laguner. Visst låter det som en ö i Indiska oceanen? Det är det inte, utan en badvik i Medelhavet, nämligen på Kreta. Jag har läst att en del jämför Elafonissi Beach med Maldiverna och det har jag svårt att tro. Stranden ligger ca 75 km från Chania och det är ingen lek att köra dit.
Tidigt på morgonen går vi den korta biten och hämtar vår hyrbil. Utrustade med åksjuketabletter och vatten åker vi mot Elafonissi beach, sandstranden med den rosa sanden.
Det tar en stund att åka, nästan 2 timmar. Vissa sträckor är slingriga och branta, det är mycket trafik och vi konstaterar ganska snabbt att vi är många som vill se den rosa sandstranden. Vi kör upp och ner och genom bergspartier med en utsikt som är bokstavligen hisnande vackert, det är med en blandning av skräck och förtjusning som jag tvingar mig att titta ner. Efter vägen finns fina restauranger med utsikt över berg och dalar, stanna gärna och ta något att äta och dricka, utsikten är magisk. Tänk på att under den sista sträckan finns inga bensinstationer, (det finns en stor skylt som informerar om det/den sista).
När vi åker ner mot stranden möts vi av en lång (ca 1 km) lätt rosa strand och turkost vatten. I ena delen av stranden finns en grund lagun där vi turister står med våra kameror. Runt lagunen finns bra möjlighet till snorkling och för den som vill kajsurfing. Det finns några restauranger och många solstolar med parasoll på stranden men kom i tid, parasollerna tar snabbt slut. Visst är det vackert i Elafonissi beach, men vattnet är kallare och det blåser ofta (inte så ljumna) vindar.
Japp, stranden är rosa, inte knallrosa men rosa. Det är färgen på snäckorna som färgar stranden rosa och när vi gräver ser vi att sanden faktiskt är mer rosa en bit ner i ”marken”. Våra barn och deras vänner plockar vattenflaskor fulla med snäckor i alla storlekar och jag funderar på hur vi ska få med oss det hem. Det blir många flaskor när fyra tjejer plockar.
Vi är kvar länge och klockan närmar sig halv fem på eftermiddagen när vi gör oss redo att åka tillbaka mot Stalos. Vi ska lämna tillbaka bilen klockan nio och vi tänker stanna efter vägen och besöka en kyrka, Agia Sopia, som finns inne i en droppstensgrotta.
Vi missar nästan grottan, vi ser skylten i sista stunden och vi får parkera alldeles vid vägen. Det finns två vägar upp, den ena är mittemot en parkering/restaurang och den andra lite längre ner på vägen. Det är en varm vandring på ca 20 min upp till grottan och när vi kommer fram möts vi av fladdermöss som vill vara ifred. Grottan är liten, har svår terräng, är mörk och väldigt smutsig. Det är inget för små barn och äldre. Det är inte i närheten av droppstensgrottorna på Mallorca eller i Thailand men utsikten är fin och på långt håll hör vi bergsgetternas bjällror pingla. Besöket kostar inget men det finns skålar för dem som vill ge ett bidrag.
Vi är nöjda med vår dag och det är trötta barn som somnar innan den nuddar kudden.
Tänk på:
- Även om det inte är många mil tar det lång tid att köra till Elafonissi, det är kuperat slingrigt och brant.
- Ta en åksjuketablett om du blir åksjuk!
- Glöm inte att tanka, som jag skrev i början av inlägget finns det inga bensinstationer när du väl svängt av och påbörjar stigningen.
- Räkna med en heldag om du vill sola, bada och njuta av utsikten från någon av alla fina restauranger efter vägen.
- Det är en sort parkering men det är många turister med likadana hyrbilar som snabbt fyller den och det kan var svårt att hitta sin bil när man ska åka hem. Jag fotade både registreringsskylten och omgivningen men hade ändå svårt att lokalisera den när vi skulle åka hem.
Kategorier:Sand mellan tårna