Överallt glider svarta gondolerna med gulddetaljer fram på kanalerna och stundtals blir det både stopp och kö under broarna. Blanka båtar med kungliga stolar klädda i sammetstyg står i bredd, i kö och efter varandra i de smala kanalerna. En gondoljär sjunger, en annan sparkar med det ena benen mot husväggarna och balanserar vant på det andra.
Det spelar ingen roll vilken ö du befinner dig på i venedig eller vilken bro du står på (det finns över 400 stycken i Venedig), turister i gondoler finns överallt. Det är familjer med barnvagn, förälskade par som skålar i prosecco och de som varit i Venedig tidigare, alla typer av turister passerar under oss/broarna och alla tar de selfies och ”instagrammar” i farten.
Egentligen har jag igen brådska, vi tar det sen. Är inte gondolerna bara en dyr historia som lurar oss turister?
Visst är det en turistfälla, en halvtimmes tur kostar 80£, hiskeliga 100£ efter klockan 19.00 men det är en fin och trevlig fälla att fastna i. Båtarna rymmer många passagerare, 6-8 personer får plats och delar man på kostnaden sjunker priset.
Vår gondolförare är suverän på att guida oss och det blir inte sämre av att hans engelska brytning är både charmig och leendeframkallande. Gondolfärden hade inte blivit det samma utan honom.
Båten glider ljudlöst och stilla fram i kanalerna, det är lätt att komma ner i puls och njuta av alla fina byggnader och broar som vi passerar…
… och även om vi är många som åker i kanalerna har vi stunder där vi faktiskt är ensamma i längre sträckor.
Ett tips är att hoppa på en gondol som står efter de mindre kanalerna…
…och inte från de stora gondolplatserna runt Rialtobron och San Marco/Markusplatsen. Det blir inte lika mysigt och personligt, gondoljärerna känns mer stressade och inte så intresserade av att guida dig (bara business).

Det är tidig morgon, vi väntar på båten till Burano. Nattens regndroppar dröjer sig kvar, gondolerna är inte avtäckta, gondoljärerna väntar på sina första kunder och solen har inte hunnit vakna.
Du får möjlighet att åka en bit på Canal Grande även om du startar från en mindre kanal som finns inne Venedigs mysiga gränder/hus.
Vi avslutar med att åka en bit på Canal Grande, vilket är en upplevelse i sig. Plötsligt blir kanalen bred och stor, båttrafiken intensivare, gondoler, vaporetton och fraktbåtar blandas och samsas med varandra. Jag känner mig liten och undrar hur det blir när vi möter en vaporetto. Det enda som händer är att ett gäng glada kinesiska turister fångar oss på bild, det gungar knappt, lagunen är lugn och trygg.
Turistfälla? ja, absolut men värt varenda krona. Gört!
Kategorier:Citybreak