Helt plötsligt står jag bredvid Canal Grande och tittar upp mot Rialtobron. Eftermiddagssolen lyser och jag försöker lokalisera var gränden är som leder till lägenheten. Hotellet har skickat en detaljerad vägbeskrivning och vi följer den. Vi går med våra kabinväskor och trängs med andra turister när vi går över kanaler och in i mörka trånga gränder.
Jag vet inte hur många gånger jag har försökt att få till det här inlägget. Hur gör jag byggnaderna, kanaler och gränderna rättvisa i ord när bilderna /fotografen inte riktigt räcker till? Hur ska jag berätta? Hur och vad ska jag visa?
Vad är det vi fotogalningar vill föreviga på bild? Här listar jag några, med betoning på några, av de platser som jag upplevde som mycket välbesökta och fotograferade under min vistelse i Venedig.
Rialtobron – en av Venedig mest omtalade och besökta plats. Bron är den första av tre broar som byggdes för att går över Canal Grande och på 1500-talet stod det vita valvet klar. 
Mitt hotell ligger inte långt från Rialtoplatsen och jag får möjlighet att se bron under olika tider på dygnet. Första mötet är på eftermiddagen när kommer direkt från flygplatsen och kliver av Vaporetton. Jag ser hur bron omges av uteserveringar, restauranger med endast fyra bord har sina möbler precis vid kanalkanten, nästan under bron. När kvällen kommer går jag tillbaka och upp på bron. Jag njuter av kvällssolen tillsammans med ett tiotal kinesiska turister och deras selfiepinnar. Nästa dag, mitt på dagen, går jag över bron igen på väg från Rialtomarknaden och återigen stannar jag och njuter av utsikten tillsammans med kinesiska turister och deras selfiepinnar. Ingenting har förändras förutom solen och ljuset. 
Vackrast är bron på morgonen när jag väntar på vattenbussen som ska ta mig till flygplatsen. Det är endast ett par morgonpigga fotografer med sina stativ på bron. Jag vill göra dem sällskap men bussvakten vinkar åt mig att ställa mig i kön. 
Bron är uppdelad i tre vägar, två av vägarna går på varsin sida av den mittersta. I den mittersta finns souvenirbutiker, där de bland annat säljer Buranoglas och läderväskor. Det är på de yttre sidorna, på yttre balustraden, som vi fotogalningar står och tar bild efter bild på utsikten över Canal Grande.
Canal Grande – Canal Grande ringla sig som en orm genom Venedigs lagun. Kanalen är ca 3800 meter lång, upp till 90 meter bred på ett fåtal ställen och ca 5 meter djup.
”Baksidan”
Jag är inte ensam där jag står på Rialtobron, jag har fullt upp med att ducka för selfiepinnar, glasstrutar och poserande turister med vassa armbågar. Många passar på att föreviga både kanalen och byggnader och så även jag. Personligen tycker jag att det blir finast bilder över Canal Grande från den yttre sidan, ”baksidan”, av bron (den mot Lido).
”Baksidan”
”Framsidan”
”Framsidan”
Suckarnas bro – en vacker bro med mörk historia
Suckarnas bro går över kanalen Rio di Palazzo och är från 1600-talet. Det var här alla dömda fångar gick från domstolen i Dodgepalatset till fängelset. Under vår guidade tur får vi också gå över denna mörka dystra bro och kika in i fängelsehålorna. Bron är byggd i barock stil och är egentligen inte speciellt stor, från insidan känns det mer som en smal korridor och jag märker knappt att jag går på en bro. 
San Giorgio Maggiore – kyrkan med samma namn som ön
Från Markusplatsen ser du över till ön San Giorgio Maggiore och om vädret tillåter kan du stanna till och ta bilder på Basillica di San Giorgio Maggiore (ön och kyrkan har samma namn). Den byggdes mellan 1566-1610.
Vacker även en tidig, mulen morgon
Skulpturen ”Suport” – för miljön skull
Skulpturen föreställer ett barns händer som försöker hålla upp byggnaden och rädda huset från att sjunka ner i Canal Grande. Konstnären Lorenzo Guinn skapade händerna inför Biennalen 2017 och vill uppmärksamma oss på att klimatförändringarna gör att vattennivån i Venedig sjunker (2 mm/år). 
San Maria della Salute – mot Digerdöden
När pesten härjade i Venedig 1630 beslöt stadens senat att bygga en kyrka till Jungfru Marias ära och på så vis bli räddade. Inne i kyrkan finns bland annat en takmålning av Titan.
Kanaler och broar – 150 kanaler, över 400 broar och varje bro leder till en ny liten ö.
Det spelar egentligen ingen roll var du befinner dig i Venedig, det finns kanaler överallt och den ena är vackrare än den andra. Djupet på kanalerna inne i staden är ca 2 meter djupa och vattnet är magiskt grönt, det är precis så där smaragdgrönt som jag föreställt mig att vattnet i laguner kan se ut. (Ute på den stora kanalen är vattnet inte alls lika grönt.) 
Förutom Markusplatsen och solen är det de vackra kanalerna som jag tar med mig hem. Lagunens gröna färg, husfasaderna som berättar en historia och gränderna som berättar om en tid som varit. Markusplatsen med kyrkan och Dodgepalatset berättar jag om i ett eget inlägg.
