Jag undrar

God Jul – och lite ytligt tänk om souvenirer

IMG_5611Hur har ni det med souvenirer hemma? Jag tänker att alla saker jag får med mig hem från mina resor ska ha en historia eller rättare sagt en känsla att minnas. 
Jag kan inte påstår att jag är en person som går loss på souvenirer även om jag tycker att det ofta är roligt och intressant att gå in i alla dessa småbutiker som kantar gatorna runt om i världen. Jag samlar hellre på upplevelser än saker när jag är ute och reser men som jag skrev ovan, en sak kan ge minne av en fin känsla eller/och upplevelse. Dock undviker jag som så många andra kloka människor att ta hem tillåtna men icke lämpliga saker från t.ex. havet (snäckor och pärlor) och naturen.
Om jag ska vara ärlig så försöker jag få med mig någonting från de platser jag besöker och med åren har det utvecklats från något ätbart till något som passar in i inredningsstilen som jag försöker hålla mig till här på hemmaplan.
När jag reste utan barn tyckte jag och min man att det var roligt att handla någon ingrediens som våra smaklökar fastnat för under resan och sedan ”hålla” på varan till den nästan har passerat bäst-före-datum. Varför? Ja, det kan man verkligen fråga sig. Jag vill gärna spara den till ett bra tillfällen och som ni vet vardagen rullar på och det blir liksom aldrig av att försöka laga den där fantastiska maträtten som vi åt i Kina eller på Samos.
Vi har släpat hem det mesta i matväg, kyckling Piri-Piri som vi åt under vår reda till Algarvekusten var fantastiskt och en stor kryddpåse fick följa med hem, någon slags sås på flaska från det Thailändska köket, och som jag egentligen inte vet vad den innehåller och det kanske är lika bra, stod länge oöppnad i kylen, pasta i olika former och färger från Italien har omsorgsfullt burits över gränsen och klassisk olivolja och honung från olika öar i Grekland har också bytt land.
När vi kommer till Piazza Navona värmer eftermiddagssolen, det är i slutet av oktober och det är fortfarande 25 grader varmt ute och hemma regnar det och blåser höst. Just då när jag ser alla fontäner, barn som dansar till gatumusikanter, lukten av kastanjer och marknadsstånd som smyckas av pasta i regnbågens alla färger känner jag att har det bra och att all stress från jobbet försvinner tillsammans turister som tar selfies. Det blir självklart att denna känsla måste förevigas med några påsar pasta i olika färger och det är klart att vi ska laga något riktigt gått av pastan när kylan kommer i januari och vi villa tänka på solvarma Rom. Pastan ligger kvar i sina fina påsar och nu är det december ett år senare.20181221_123222Denna fina jordglob inhandlades i en riktig turistfälla. Under vår utflykt till den färgglada ön Burano stannade båten vid ön Murano som är känd för sina vackra handblåsta konstverk i glas. Vi alla vet att stoppet är för att vi turister ska handla och vi slussas genast till verkstaden där det står en äldre man med ett välanvänt slitet förkläde av skinn redo att ta ett djupt andetag och börja blåsa. Sakta och elegant blåser mannen en vacker häst som stegrar sig mot taket och vår yngsta utropar ”En sådan ska jag köpa för mannen behöver pengar till ett nytt förkläde så att han kan fortsätta blåsa hästar”och efter det var det naturligtvis svårt att inte handla. Det blev ett lyckat besök i butiken , i alla fall för mannen i förklädet.Överallt och jag menar överallt finns dessa venetianska masker i Venedig. De finns i alla storlekar, färger och typer, några är riktigt skrämmande. Karnevalen pågår i 18 dagar och lär ha börjat 1162. När jag går där kan jag nästan känna historiens vingslag, jag kan nästan se och höra maskbeklädda människor springa i gränderna med sina slängkappor fladdrandes efter sig.IMG_5614Det klart att man inte kan besöka Venedig utan att köpa med sig en och en annan venetiansk mask hem – och då menar jag tio stycken. Vi är tre tjejer i familjen som tydligen har en väldigt dålig kommunikation när det gäller ”Venedigmasker”.IMG_5615Krimskrams från Disney Paris är en självklarhet när man är 9 år. Av alla Disneyfilmer är Alice i Underlandet en film som vår 9-åring inte sett men hon blir helt tagen av parken från filmen. Labyrinten, den rosa katten och tepartyt imponerat stort på henne och vi stannar länge i Alice land (kanske berodde på att det faktiskt var klurigt att hitta ut ut labyrinten). För oss vuxna var det väldigt oväntat att hon skulle gilla Alice och hennes konstiga värld och än i dag pratar hon besöket i Alice i Underlandet.IMG_5624När jag är i Venedig tänker jag att jag kanske inte kommer tillbaka hit igen, alla diskussioner om att staden sjunker och att vi turister förstör staden och platser som stängs för oss turister gör att jag för en kort stund blir lite sentimental och köper en vacker handblåst gondol i glas. Vi alla tar ansvar för denna gondoljär och hens båt hela resan hem…och vad händer…Efter två veckor ramlar den på golvet och går i bitar och jag måste erkänna att jag blir ledsen och grämer mig att jag ställt den så dumt.
Jag har en del andra saker hemma från mina resor som jag kanske visar er någon gång. Kanske bor det en souvenirturist i mig. Kvar finns i alla fall Venedig.20181221_123103Jag önskar er alla fina läsare en fin jul!

 

Kategorier:Jag undrar, Jul

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s