Det första vi möts av är de stora klockorna. Jag vågar nästan inte tänka på hur det kommer att låta om de börjar slå nu när vi är här uppe. Jag har läst att de slår varje halvtimme och efter att ha tittat på mobilen inser jag att vi har ca 10 minuter tills det är dags. Jag hoppas att de inte slår när jag befinner mig här uppe.

Tornet ser inte speciellt högt ut från marken och er egentligen inte speciellt vacker eller ståtlig från utsidan. Det är nästan att jag sätter mig på ett café i solen och tar mig något gott att dricka i stället.

Vi kan välja mellan att besöka både museet och tornet för 5€ eller bara tornet för 3€, vi väljer det sista. Vi tar hissen direkt upp i tornet, det är en hissnande färd med glasfönster och en hastighet som tycks vara lite över det ”normala” för en hiss. När vi kommer upp är det bara två korta trappor till utsikten.Utsikten var värd de där få euron och jag tar snabbt fram min lilla kamera. Här kan jag fota i alla fyra väderstreck, det är nästan bara jag och min familj här och himlen visar sig från sin bästa fotovänliga sida.Jag får nytta av min zoom och fångar de snötäckta bergen i bakgrunden.Basilikan som för en stund sedan såg så stor och ståtlig ut (den är ståtlig) ser helt plötsligt liten ut.Klocktornet heter Torre Civica Campanone och är 52 meter och det är värt att ta sig hit upp. Du har utsikt över hela Bergamo. (Mer om Bergamo kommer i senare inlägg)

Vi ses, tack för att ni tittar in hos mig!