Jag och min äldsta försöker hitta tid för att gå runt spåret tillsammans och idag passar vi på, kanske är det höstens sista varma dag. Det är i slutet av september och termometern visar 20 grader varmt, helt fantastiskt.

 ”Död ved lever”

Längst leden har skyltar med budskapet om att döda träd måste får ligga kvar i skogen så att skogens invånare kan överleva. Några av dessa ”individer” finns också att se i skogspartiet.

De finns flera fina ställen runt sjöarna för fika och rast. En av de mest omtyckta platserna är Carlssons udde, här finns grillplats, toalett och Milan, det som här i staden kallas ”indiantältet, se bilden nedan. Här kan du grilla både under bar himmel och under tak.

Från udden ser du över till andra sidan sjön. Kyrkan visar sig från den finaste sidan. Udden har fått sitt namn efter en järnhandlare med samma namn. Han lät bygga ett hus till sin sjuka dotter och efter hans död fungerade huset som sommarcafé. Nu står Milan där huset stod.

Inte så långt härifrån ligger en annan välbesökt rastplats, Parkudden, här finns en handikappanpassad brygga och en eldstad. Namnet är från 1902, då udden, fram till 1907, var en omtyckt nöjespark med tivoli och dansbana. Ångbåtarna lade till här med nöjessugna passagerare som ville dansa.

Vi är nästan helt själva i spåret, vi möter ett par äldre damer som är ute och finpromenerar i klänning, pärlhalsband, rosa läppstift och skärmmössa. Ett par cyklister kör om oss i nedförsbacken annars är det bara vi två och en huggorm.

Vägarna är fina och breda och det är uppförsbacke på endast ett par ställen, varav en är väldigt stigande. Det står i informationen att du ska kunna åka runt sjöarna i permobil och/men uppförsbacken kan kanske blir lite tuff.

Alla bilder är tagna, med mobilen, runt Stora Lindesjön och är ca 7 km.

Det går lätt att gå runt spåret med det bästa sällskapet när det är så här fint väder och jag, som egentligen inte är någon vandrare, tänker att det här ska jag ta fram när det blir mörkt, kyligt och regnigt.

Vi ses!